partierna om kvinnors pengar

13 september går Sverige till val. Vi på Girlfriend ville veta vad partierna faktiskt tänker göra åt en sak vi på Girlfriend pratar om varje dag: att kvinnor i Sverige i snitt har 6,3 miljoner kr lägre livsinkomst än män, enligt Jämställdhetsmyndigheten. Vi skickade tre frågor till alla åtta riksdagspartier.  

Sju svarade. Liberalerna hördes inte av, men vi har ändå tagit med var de står utifrån sitt valmanifest och offentliga uttalanden, tydligt märkt som just det.

Lönetransparensdirektivet

Direktivet om att arbetsgivare ska redovisa löner uppdelat på kön gäller på EU-nivå, men Sverige har ännu inte genomfört det i svensk lag.  

Kort bakgrund. EU beslutade 2023 om nya regler för ökad insyn i lönesättningen, för att göra det lättare att upptäcka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Sverige röstade emot. 

Reglerna skulle ha varit införda i svensk lag senast den 7 juni 2026, men regeringen har pausat arbetet och vill att EU omförhandlar direktivet eftersom man anser att det blir för administrativt tungt. EU har sagt nej till att omförhandla och menar att att kraven redan är proportionerliga efter företagsstorlek, att stöd och verktyg redan finns på plats, och att direktivet är för viktigt för att skjutas upp. 

Så frågan är fortfarande högaktuell: vill partierna att Sverige inför lönetransparensdirektivet eller inte? 

S, MP och V vill att direktivet genomförs i Sverige. C har ännu inte tagit ställning till själva direktivet, men är positivt till mer transparens och betonar samtidigt hänsynen till småföretag. KD säger att lönetransparens är bra, men att direktivet är för administrativt betungande. SD är kritiska till delar av direktivet och vill värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. M står bakom regeringens beslut att pausa lagstiftningsarbetet och verka för en omförhandling. 

Öronmärkta dagar i föräldraförsäkringen: tre läger

Kort förklaring. Av föräldraförsäkringens 480 dagar är idag 90 dagar per förälder öronmärkta, alltså reserverade just till den föräldern och går förlorade om de inte tas ut. Resten kan föräldrarna fördela fritt mellan sig. Att "kvotera" eller öka öronmärkningen betyder att politiker bestämmer att fler av dagarna ska reserveras specifikt för respektive förälder, i praktiken ett sätt att få pappor att ta ut mer föräldraledighet. 

Fem partier vill utöka antalet öronmärkta dagar: S, MP, C, V och L. 

S och C föreslår båda en tredelad föräldraförsäkring: en tredjedel till respektive förälder och en tredjedel som kan fördelas friare. MP och V vill också ha fler öronmärkta dagar. 

Liberalerna svarade inte på vår enkät, men enligt deras valmanifest vill de öronmärka en fjärde föräldramånad (i dag är tre månader per förälder öronmärkta) och införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn till familjer som delar föräldraledigheten lika. 

M vill behålla dagens tre öronmärkta månader och i stället utöka antalet dubbeldagar, då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt, från 60 till 120. 

KD och SD är emot fler öronmärkta dagar. Båda betonar att familjerna själva ska kunna bestämma hur föräldraledigheten fördelas. 

Vad partierna faktiskt vill göra åt lönegapet

Socialdemokraterna vill förutom en tredelad föräldraförsäkring, stärka välfärdens finansiering genom generella statsbidrag och avskaffa karensavdraget (dvs su ska få ersättning från första dagen du är sjuk). 

Moderaterna vill bland annat sänka skatten på arbete, bygga ut barnomsorgen på obekväm arbetstid, förbättra RUT-avdraget, se över möjligheten att dela premiepension mellan sambor och makar och skärpa kontrollen av osakliga löneskillnader. 

Miljöpartiet vill bland annat förkorta arbetstiden med bibehållen lön, höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken, arbeta för rätten till heltid, stärka kvinnors företagande och höja de lägsta pensionerna. 

Centerpartiet vill bland annat skärpa lönekartläggningarna, bryta deltidsnormen, förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande och se till att politiska beslut tar hänsyn till hur kvinnor och män påverkas olika. 

Vänsterpartiet vill förutom fler öronmärkta dagar se ett riktat "kvinnolönelyft" i kvinnodominerade yrken som vård, skola och omsorg. 

Kristdemokraterna vill bland annat införa en "mammabonus" i pensionssystemet. Enligt KD skulle den ge en typisk tvåbarnsmamma cirka 700 kronor mer i pension per månad. Partiet vill också stärka skyddet mot lönediskriminering av föräldralediga. 

Sverigedemokraterna vill stärka kvinnors möjligheter till arbete och egen försörjning, bland annat genom bättre villkor och arbetsmiljö i kvinnodominerade välfärdsyrken och genom att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete.